Tiopoängare med Akele!

Idag upplevde jag det bästa intervallpasset med Akele hittills. Hur kom det sig att det här passet blev så bra? För det första lät jag pulsen styra hur fort jag skulle springa mina intervaller. Jag ville inte ligga på över 190 slag/min. Uppvärmningen/löpskolningen gick i långsammare tempo än vanligt vilket gjorde att jag verkligen kunde få rätt uppvärmning.

Jag sprang 6x600 m och under den sista intervallen tog jag av mina Speed och sprang helt barfota. Vilken känsla! Jag kan inte låta bli att tycka lite synd om alla som inte provar att springa utan skor. Det finns ju inget att förlora! Spring någon minut på en gräsmatta, bara upplev känslan!

Under tidigare intervallpass har jag känt mig helt utmattad, men efter det här passet kände jag mig bara till freds. Det var jobbigt och jag svettades mycket, men det var inte så att jag ville lägga mig på backen. Jag kände att kroppen samarbetade och att jag hade ett bra driv i benen.

Efter intervallerna testade jag att springa ett varv (200m) det snabbaste jag kunde. Jag tänkte att jag kanske kunde pressa ner till 4-tempo. 44 sekunder tog varvet. Matematik är inte mitt starkaste ämne men Fredrik räknade ut lite snabbt att det innebar 3:40-tempo. Jisses! Det är ju hur snabbt som helst!

Sen körde vi 10 min core gemensamt och sist varvade jag ner med några varvs långsam jogg. Kom in i ett skönt flow och kände att jag kunde springa hela natten.

Uppvärmning ca 1 km

Intervaller:

• 600 m: 03:17 min (05:28 min/km)
• 600 m: 03:19 min (05:32 min/km)
• 600 m: 03:20 min (05:33 min/km)
• 1200 m: 06:50 min (2x600m, glömde reset:a klockan) (05:42 min/km)
• 600 m: 03:19 (05:32 min/km)

200 m: 0:44 sek (03:40 min/km)

10 min core

Nedvarvning 6 min 0,8 km

Passet får 10 av 10! Det var grymt!

Med de blå i skogen

Testade de blå Inov-8:sen att springa i skogen i eftermiddag, men det var ingen hit. Ingen markkänsla, tendenser till hälisättning i nedförsbackarna + att jag fick mjölksyra i smalbenen, samma sak sist jag sprang med de blå. Trist! För de är sköna. De får bli promenadskor framöver. Det passar de utmärkt som.

Passet var ändå lustfyllt. Jag sprang motsols i det varv jag brukar ta vilket var tillfredsställande. Det blev som en helt ny runda och jag slapp dessutom de korta branta backarna och fick istället långa halvbranta diton som kändes bättre att springa i. Pulsen skenade inte iväg som den gör i de korta backarna och jag höll ett högre tempo än vad jag brukar i Vallaskogen. Att jag för en gångs skull sprang med musik i öronen i skogen tror jag också hjälpte till. Samma låtlista jag hade på seedningsloppet i mars.

Det här passet får 7 av 10! Det som drar ner betyget lite är valet av skor..

Race predictor

Det finns en jättesmart sida som räknar ut hur snabbt man beräknas springa en viss sträcka genom att fylla i vad man t.ex. sprungit halvmilen eller milen på.

Enligt den kalkylatorn skulle jag kunna springa Göteborgsvarvet på 02:11:54. Låter som en riktig drömtid för mig och är tyvärr inte det minsta realitiskt. Sannolikheten att det kommer bli ett varmt Göteborgsvarv är ganska hög och det kommer bli svårt att springa snabbt. När jag persade på milen var det kallt, mitt i vintern.

Men ändå, intressant sida!

Barfotegatan

På dagens långpromenad (i VFF) gick vi förbi den här gatan i stan. Kändes helrätt!

Träning för framsida underben

Från boken "Starka fötter" från Sisu Idrottsböcker.

Söndagslöpning med söndagsgrill

Idag sprang jag och Fredrik ett lite längre pass. Mitt på dagen i gassande sol och vindstilla. Solen stekte och det fanns ingen skyddande och svalkande skugga att fly till. Bra aklimatiseringsträning med andra ord. Det finns en stor risk att det kommer bli varmt på Göteborgsvarvet och genom att träna i varmt klimat ökar chanserna för att klara av värmen bättre.

Vi sprang Lambohovsleden till Lambohov, genom Lambohov och tittade på de nybyggda husen. Bort till Mjärdevi, förbi Ericsson och igenom Ryd. Här hade vi sprungit ca 10 km och vi stannade och grillade hos Fredriks bror Johan och hans fru Jenny. Jag klunkade vatten hej vilt och kände mig extremt varm. Jag är väldigt värmekänslig och under passet var pulsen väldigt hög trots lågt tempo. Jag tror min kropp får jobba hårt för att kyla ner sig.

Vi åt grillad entrecote med bearnaisesås och lite hemgjord potatissallad och njöt av att sitta i skuggan under parasoll. Johan och Jenny bor nära Rydsskogen så innan vi sprang hem tog vi ett ganska snabbt varv i elljusspåret. Där var det skugga och väldigt behagligt underlag. Spurtade i 4-tempo sista biten. Kändes skönt att ändra löpsteget efter att ha nött länge med väldigt marknära fötter. Sen sprang vi långsamt hem och den sista 1,5 km sprang jag helt barfota.

Totalt 14,5 km idag med en medelpuls på 180 (84% av max). Jag nollställde klockan tre gånger (vid det långa passet, vid passet i skogen och vid hemjoggen) och snittpulsen låg på samma (180) under alla tre. Lustigt sammanträffande!









Läste inne på Hjärnfysik om en studie som mätte tio löpares syreförbrukning när de sprang med och utan skor. Det visade sig att syreförbrukningen var större, mellan 2 % och 5,7 %, när löparna sprang med skor. Även den upplevda ansträngningen var högre när de sprang med skor. Intressant!

Mitt livs andra barfotapass

I eftermiddags stack vi bort till skogen och sprang ett varv. Jag i VFF Speed och Fredrik i sina Merrell barefoot trail gloves. Det var jobbigt efter första kilometern, jag trodde jag skulle komma undan med att inte ha ätit så mycket under dagen men tji fick jag. Jag har nog den sämsta fettdriften i världen. Har jag inte ätit åtminstone lite kolhydrater under dagen eller mycket protein går jag in i väggen direkt. Pulsen var låg så det var inte där det tog stopp.

Jag har inga problem med att ta ut mig, jag har ju för guds skull sprungit milen i 93% av maxpuls. Ett varv fick det bli, hade velat springa åtminstone två så det var lite surt. Men det var åtminstone vackert i skogen, helt torrt underlag och fullt av knoppar och vitsippor.

När jag återhämtat mig lite grann tog vi båda av oss skorna och promenerade barfota bland småsten och barr. Vi gick ut ur skogen och började springa den sista kilometern hem. Vad bra det kändes! :) Nu vill jag springa ännu mer barfota. Fast jag ska börja med att springa på asfalt, för i skogen finns det bara ett par partier som är skonsamma för fötterna just nu.

På söndag tänkte jag ta ett långpass. Måste lägga i en växel om vaderna ska palla med att springa 2,1 mil om en månad.

Jayamen!

Uteliv i Linköping har börjat ta in fler modeller av FiveFingers och mitt öga drogs direkt till Jaya som är riktig ögongodis! Vi pratade med säljaren (som gick omkring i ett par svarta KSO) och VFF säljer som smör. Tidigare har de bara sålt Classic och KSO men nu hade de även Speed, Bikila och såklart Jaya. Egentligen var jag där för att prova ett par Classic att ha som sommarskor, men tyvärr hade de inga inne just nu. Däremot beställde jag ett par svarta i stl. 38 och de kommer nästa vecka.





Sen hittade jag världens snyggaste vätskebälte på InterSport. Men då jag redan har två stycken kändes det lite onödigt att köpa ett till. Synd!



Löpartishor kan man inte få för många av däremot så den här fina rosa från Adidas köpte jag.

Reklam för Akele & startbevis

Idag kom startbeviset för Göteborgsvarvet! Om exakt en månad är det dags.



Fredrik sprang med Akele ikväll och jag mötte honom utanför Campushallen efter en inlinestur. Han tog med sig postern som jag gjort åt Akele. Den ska spridas över Linköping från och med idag! :)

Startgrupp 11!

Startgruppsplatserna har släppts och jag hamnade i startgrupp 11 (av 26). Det trodde jag inte! Känns kul! :)

Lindingöloppet on tour

Lidingöloppet sticker ut på turné runt om i landet i vår. 10 orter besöks och den 11:e maj är det föreläsning om skador här i Linköping. Passar som handen i handsken för mig.

Kolla när de besöker en ort nära dig!

Bad blogger!

Ledsen att jag inte uppdaterar så ofta men löpningen har kommit av sig lite. Var ju på gång ordentligt i vintras men så fick jag så ont i benhinnorna att det kom av sig.

Det känns inte kul just nu och det är svårt att planera något när jag bara kan springa 1-2 pass i veckan. Helst vill väl benhinnorna att jag inte ska springa över huvud taget, så jag kör mycket annan träning just nu, bland annat inlines (bloggar om det här). Har aldrig haft någon skada i den grenen och får jag välja är det den träningsformen jag föredrar. Jag sprang i skogen igår men det gick tungt pga att jag ätit på tok för mycket kolhydrater dagen innan. Fick dock inviga mina Speed för första gången utomhus i år och det var lite kul.

Jag är så väldigt frustrerad över detta och vill inget annat än att kunna springa så ofta som jag vill. Jag avundas alla som kan springa 4-5 pass i veckan utan att dras med skador.

Göteborgsvarvet är om drygt en månad och jag ska försöka springa långa pass som inte sliter lika mycket på benhinnorna som snabba pass gör. Just nu är det förmodligen det viktigaste att kunna hålla igång i över två timmar och inte att putsa på tiden. Jag har fortfarande ambitionen att nå 2:20 h på halvmaran men 2:30 h är jag också nöjd med.

Barfota!

Idag var det dags att springa igen! Fredrik hängde på med sina nyainköpta Merrell trail gloves.

Utgick från porten och sprang bort till skogen där vi tog en 2,5 km slinga som Fredrik testat på igår. Då sprang han fem varv, idag blev det ett. Benen och kroppen kändes tung från start och även om pulsen höll sig låg var det jobbigt. När första varvet var slut tog vi ett varv till (promenerandes) eftersom det var så fint väder. Strålande solsken och varmt. Jag kunde ha bara tights och t-shirt på mig.





Efter halva varvet kände jag för att ta av mig skorna och gå lite barfota. Det slutade med att jag sprang nästan en hel sammanhängande kilometer, barfota! Det var så skönt och befriande att slippa Inov-8:sen som hade hunnit bli riktigt varma i den torra terrängen. Nu finns det ingen is eller snö kvar i skogen och egentligen ingen anledning att då springa med de skorna. Vallaskogen har varierande underlag. Ren stampad jord var definitivt skönast att springa på. Det kändes svalt och lent mot fotsulorna. När man sen kommer till partier med småsten är det inte lika skönt. Det är nästan omöjligt att springa på sånt underlag om man inte är van.

Känns som att jag vill vänja fotsulorna vid lite tuffare underlag nu och springa mer barfota. Det var så annorlunda att jag helt glömde bort att jag var trött. Mera sånt!

Totalt blev det 6 km i skogen med löpning och promenad/barfotalöpning. Tiden blev 53 min och medelpulsen 156 slag per minut (73% av max).

Pushar för Prone Cobra

Jag upptäckte datorns värld i tidig ålder. Redan när jag var 8-9 år satt jag och spelade plockepinn på en 486:a och sen upptäckte jag ICQ och Skunk (ett community där man kunde designa sina egna "krypin" med hjälp av gammal hederlig htlm och där man kunde heta alla möjliga konstiga namn med alla tangentbordets tecken).

1998 fick vi bredband hemma, 10 mbit/s vilket var snabbt på den tiden. Jag kunde sitta och surfa flera timmar efter skolan och mina kompisar var nog rätt sura på mig då. Lycka med fast månadskostnad och att telefonlinjen inte blir ockuperad liksom! Så småningom lärde jag mig lite mer avancerad htlm och började bygga hemsidor där jag skrev dagboksinlägg. På den tiden fanns det inga bloggverktyg och ville man ha kommentarer på sin sida fick man lägga till det manuellt med hjälp av kod.

Idag jobbar jag hemifrån med grafisk formgivning och skriver på alla mina tre(!) bloggar (matblogg, inlinesblogg och så denna). Det blir många timmar om dagen framför datorn. Nästan allt vi gör nuförtiden gör vi med armarna och händerna framför oss. Det gör att många får framåtroterade axlar och dålig hållning. För att sluta se ut som en säck finns det en superövning man kan göra hemma, sk. Prone Cobra.

Kolla på den här videon så ser ni hur den går till:

Blött och geggigt i terrängen

Igår åkte jag inlines, 40 hårda och väldigt roliga minuter. Skogslöpning idag!

Hade sett fram emot det här passet och hade bestämt mig att springa två varv på den vanliga slingan. Det skulle bli ca 7 km (exkl. upp- och nerjogg). Fredrik hängde med då han ville ta ett lugnt pass idag. Men för mig blev det allt annat än lugnt. När vi hade tagit på oss munderingen hade det börjat regna, så det fick bli keps idag.

Vi joggade bort till skogen och började springa den vanliga slingan. Isgatan som legat där tidigare var nästan borta och nu kunde man emellanåt springa vid sidan om isen. Jag sprang i mina Inov-8 X-talon 212 och de har tack vare sina klistriga gummidobbar fick jag ett jättebra grepp på isen. No worries där inte! Vi sprang igenom vattenpölar, lerhögar och allt möjligt. Parerade för högar med hästskit som naturen pga kylan inte kunnat ta hand om.



På första varvet hade X-talonsen klarat sig fint, men på andra varvet började vatten läcka in. Jag kände hur tårna klafsade runt därinne och det hade börjat skava. Två nya blåsor visade det sig att jag hade fått. Det gör inget, det är kul att springa i lera. Men här måste jag ändå säga att FiveFinger Trek Flow:sen klarar sig lite bättre. Det kan aldrig bli någon vattenansamling i dem eftersom det inte finns rum för det tack vare tåboxarna och att de sitter så tight runt foten. När det gäller grepp är X-talonsen mycket bättre. Jag gillar känslan de ger. Det är svårt att förklara men jag ser alltid fram emot att springa med dem.

Passet var jobbigt, jag blev blöt, lerig och svettig. Precis som det ska va! :)

Passet i siffror:
Tid: 53:09 min
Distans: 7,59 km
Snitt: 7:00 min/km
Medelpuls: 185 bpm (87% av max)
Underlag: 85% terräng, 15% asfalt
Temperatur: Ca 11° C, regn
På fötterna: Inov-8 x-talon 212