söndag 24 juli 2011

Ny blogg - nygammal adress

Vet ni vad? Jag har börjat blogga på min gamla domän igen. Jag har haft dessi.se i sju år och använt Wordpress sedan 2006. Nu vill jag återta kontrollen över bloggandet igen så jag kommer bara använda dessi.se i fortsättningen.

tisdag 5 juli 2011

Väntat fyra veckor i onödan

När jag bokade tid på Medicinskt centrum i stan var det för att få en diagnos och sedan rehab. Istället fick jag bara svar på om jag behövde en operation eller ej. Jag behövde ingen operation. Det tog honom fem minuter att konstatera efter att han klämt och känt lite. Jag blev istället rekommenderad att besöka en annan mottagning - Aktiva rehab, för någon rehab kunde han inte ge mig.

Eftersom mina förväntningar av besöket var något helt annat än vad som erbjöds klagade vi. Receptionisterna tyckte dock att jag fått hjälp och att jag "borde ha förstått" att de bara sysslade med operationer.

Det här kan man läsa på deras hemsida:
"Medicinskt Centrum i Linköping erbjuder vård av högsta kvalité. Hos oss kan du genomgå behandlingar såsom idrottsskador, sterilisering, ortopediska titthålsoperationer och ljumskbråck."
Konstigt att förvänta sig att få hjälp med en idrottsskada? När jag bokade tiden hos dem skrev jag ett långt och ingående mail vart, hur och när jag hade ont. Inte någonstans i mail- eller telefonkontakt var det någon som sa att besöket bara skulle fastställa om operation var aktuell eller ej.

Så jag har väntat fyra veckor helt förgäves och dessutom betalat pengar för att bara bli vidarelotsad. Jävligt dålig stil.

Fredrik följde med mig bort till Aktiva rehab där vi bokade tid istället. Vi hörde oss för extra noggrannt för att se om det verkligen är rehab och idrottsskador de sysslade med. Om fyra veckor igen har jag en tid där.

I eftermiddag tog jag en barfotajogg i skogen. Jag hade mina VFF på mig i början av passet, men så fick jag en stark vilja att ta av mig dem. Det är mycket mycket skönare att springa barfota! :) När underlaget tillät sprang jag, och där det var grus gick jag. Det är synd att hela Vallaskogen inte består av finpackad jord, men jag har som mål att kunna springa hela varvet :)

Det blev inte mer än 3,5 km men det är precis vad min kropp vill ha just nu. Kände att det var lagom för både benhinnorna och löplusten. Jag längtar efter nästa pass! :) Men jag ska ta det lugnt och inte hetsa, för då får jag säkert ont igen. Annars funderar jag på att bli barfotalöpare på riktigt. Det händer allt oftare att jag vill ta av mig skorna när jag är ute och känslan ÄR helt fantastisk. Visst gör det ont att springa på grus, men jag är övertygad om att det är en vanesak.


Köpte en löparkjol från Adidas när jag var i Stockholm förra veckan och invigde dem tillsammans med ett par trekvartstights idag. Kände mig väldigt fin i den :)