Dubbat i skogen

Min sambo och jag sprang bort till skogen ikväll. Där var det var hårt packad snö utan slask och man slapp blåsten och det snöblandade regnet som piskade i ansiktet. Det var mörkt där i skogen men ändå tillräckligt ljust för att se vart man sprang. För vi sprang utan pannlampa.

Ett rådjur passerade stigen mitt framför oss och vi såg en och annan hare. Det är andra gången på kort tid som jag ser rådjur i skogen. Jag fick grymt bra grepp med mina dubbade Inov-8's och jag fick definitivt mersmak att springa i skogen när det är mörkt.

We run 10 k

Jag har just anmält mig till detta. Man springer 10 km där man är den 9:e eller 10:e mars, synkar rundan med Nike+ och får en finisher T-shirt. Just nu är det jag, Finey och Sara som ska springa. Är du på?! :)

Back again!

Hej på er! Så himla länge sedan jag skrev något här, jag håller mestadels hus i min andra blogg: dessi.se.

Om tre månader är det dags för Göteborgsvarvet. Jag har den här veckan börjat få in regelbundenheten i min löpning efter att ha satsat på styrketräning under hösten och vintern.

Den här veckan har jag sprungit tre korta pass i lättviktsskor. Har inte känt av smärta i benhinnorna när jag springer, men det känns när jag klämmer på smalbenen.

Eftersom ingenting har hjälp mot mina benhinnebesvär och jag inte tror att det är något farligt så kommer jag att springa på. Jag har testat vila (upp till 6 månader), stötvågsbehandling, massage, kompressionsstrumpor, skoinlägg, Voltaren, olika skor, tåhävningar mm. Men inget av det har fungerat. Upplever jag smärta under löppassen tar jag det självklart lugnt, men jag tror att detta är någonting jag får lära mig att leva med.

Jag har blivit inspirerad av Jossans satsning på att bli lättare det här året så jag hakar på hennes utmaning. Jag behöver också bli ett antal kilon lättare för att känna mig smidig när jag springer. Åtminstone 12 kg ska väck!

Shin splints

Eller benhinneinflammation som det heter på svenska. Nu har jag kört upptrappning i tre veckor. Jag har sprungit 2-3 pass i veckan. Jag vet att jag bör springa 3-4 pass egentligen, men jag är van vid att vila minst två dagar mellan varje pass sedan förut när benhinnorna gjorde förbaskat ont efter varje pass. Jag fegar lite. Är skiträdd för att få sådär ont igen.

Efter snabba pass i skogen (snabbt för mig just nu är 6:40-tempo) känner jag små spänningar runt smalbenen och det ömmar när jag klämmer. Jag bedömer smärtan ligga på en 1:a på en 10 gradig skala. Det känns alltså mycket mycket svagt och kan lika gärna vara normal träningsvärk. Snackade med en fellow Akelit och han hade alltid lite ont i benhinnorna vid tryck.

Jag har under den här tiden sprungit med dämpade löparskor; ett par Saucony Kinavara 2. De är väldigt lätta och har bara 4 mm heal-toe-drop. Jag gillar skorna, men jag gillar mina FiveFingers bättre. Jag vill gärna springa med dem igen, men jag vet inte när det är tillfälle att springa med dem.

Upptrappningen fortsätter

Töntigt korta sträckor fortfarande. Den här veckan har jag avancerat till 2,5 km.

Ikväll sprang jag bort till skogen. Det var kul att springa lite uppför med rötter och stenar som en slags naturlig trappa. Råkade springa lite fel och kom ut ur skogen för snabbt, men jag hade hunnit springa för långt så det var ingen idé att vända och springa tillbaka genom skogen igen (nackdelen med att bara springa 2,5 km). Så jag sprang hem genom ett villaområde och insåg vilken skillnad det är mellan att springa på asfalt i stan och i skogen.

Jag har nästan aldrig några dåliga pass i skogen, även om det ibland varit jobbigt och gjort ont har jag alltid befunnit mig i en fantastisk miljö. Den är stimulerande bara som den är.

Anmäld till Göteborgsvarvet 2013!

Jag har höga förväntningar för hösten 2012 och våren 2013! En halvmara vore najs att klara av nästa år, även om det blir asfaltstuggande som jag i hemlighet avskyr. Sist jag sprang Göteborgsvarvet var jag så jädra otaggad och hatade ungefär varenda meter. Hur kan jag INTE ta mig an den här utmaningen?!

Snabbdistans i terrängen

Efter ett varv i elljusspåret i Ryd känner jag mig som en ny människa!

I'm back!

Det var länge sedan jag skrev här senast, ja faktiskt nästan ett år sedan. Jag har känt att jag saknat den här plattformen, det finns så mycket minnen samlade i den här bloggen.

Det var i samband med att jag kom i kontakt med minimalistisk/barfota löpning som jag startade den här bloggen sommaren 2010. Jag har sprungit många mil i mina Vibram FiveFingers Speed.

 Ni som läst här tidigare vet också att jag haft problem med mina benhinnor. Att de efter varje löppass gjort ont. Det har begränsat mig och min utveckling. I höstas tog jag därför en 6 månader lång vila från allt vad löpning hette och även annan träning som kunde belasta benhinnorna.

Jag började springa igen i mars och trots korta distanser fick jag ont igen.

Nu i vår har jag varit hos Naprapaterna här i Linköping och fått regelbunden stötvågsbehandling. En behandling jag valt som sista utväg. Jag trodde aldrig att jag ett par månader senare skulle sitta här och kunna skriva att jag med stor sannolikt blivit kvitt mina besvär! Jag har sprungit regelbundet i tre veckor nu utan smärta. Jag har trappat upp väldigt försiktigt. Jag började med 1,5 km 2-3 gånger i veckan vecka 1 och sedan har jag ökat med 0,5 km per vecka. Töntigt långsam upptrappning alltså.

Ny blogg - nygammal adress

Vet ni vad? Jag har börjat blogga på min gamla domän igen. Jag har haft dessi.se i sju år och använt Wordpress sedan 2006. Nu vill jag återta kontrollen över bloggandet igen så jag kommer bara använda dessi.se i fortsättningen.

Välkommen dit!

Väntat fyra veckor i onödan

När jag bokade tid på Medicinskt centrum i stan var det för att få en diagnos och sedan rehab. Istället fick jag bara svar på om jag behövde en operation eller ej. Jag behövde ingen operation. Det tog honom fem minuter att konstatera efter att han klämt och känt lite. Jag blev istället rekommenderad att besöka en annan mottagning - Aktiva rehab, för någon rehab kunde han inte ge mig.

Eftersom mina förväntningar av besöket var något helt annat än vad som erbjöds klagade vi. Receptionisterna tyckte dock att jag fått hjälp och att jag "borde ha förstått" att de bara sysslade med operationer.

Det här kan man läsa på deras hemsida:

"Medicinskt Centrum i Linköping erbjuder vård av högsta kvalité. Hos oss kan du genomgå behandlingar såsom idrottsskador, sterilisering, ortopediska titthålsoperationer och ljumskbråck."

Konstigt att förvänta sig att få hjälp med en idrottsskada? När jag bokade tiden hos dem skrev jag ett långt och ingående mail vart, hur och när jag hade ont. Inte någonstans i mail- eller telefonkontakt var det någon som sa att besöket bara skulle fastställa om operation var aktuell eller ej.

Så jag har väntat fyra veckor helt förgäves och dessutom betalat pengar för att bara bli vidarelotsad. Jävligt dålig stil.

Fredrik följde med mig bort till Aktiva rehab där vi bokade tid istället. Vi hörde oss för extra noggrannt för att se om det verkligen är rehab och idrottsskador de sysslade med. Om fyra veckor igen har jag en tid där.

I eftermiddag tog jag en barfotajogg i skogen. Jag hade mina VFF på mig i början av passet, men så fick jag en stark vilja att ta av mig dem. Det är mycket mycket skönare att springa barfota! :) När underlaget tillät sprang jag, och där det var grus gick jag. Det är synd att hela Vallaskogen inte består av finpackad jord, men jag har som mål att kunna springa hela varvet :)

Det blev inte mer än 3,5 km men det är precis vad min kropp vill ha just nu. Kände att det var lagom för både benhinnorna och löplusten. Jag längtar efter nästa pass! :) Men jag ska ta det lugnt och inte hetsa, för då får jag säkert ont igen. Annars funderar jag på att bli barfotalöpare på riktigt. Det händer allt oftare att jag vill ta av mig skorna när jag är ute och känslan ÄR helt fantastisk. Visst gör det ont att springa på grus, men jag är övertygad om att det är en vanesak.


Köpte en löparkjol från Adidas när jag var i Stockholm förra veckan och invigde dem tillsammans med ett par trekvartstights idag. Kände mig väldigt fin i den :)

Vila & paus..

Det är tråkigt när kroppen inte är i form. Jag har nog aldrig haft så här bra kondition och jag springer snabbare och snabbare. Men det är en sak som hela tiden hämmar min utveckling.

Mina benhinnor mår sämre än på länge och det har även börjat påverka min inlinesåkning. Det gör ont när jag åker, väldigt ont. Så nu kommer jag ta en paus från löpningen och satsa på annan träning ett tag framöver. Jag måste få hjälp med mina besvär, på riktigt. Inte hjälp som att titta på mina fotvalv och säga att jag ska "fixa ett par ilägg" utan faktiskt en ordentlig genomgång av vad det är som orsakar min smärta.  Jag har en tid inbokad på Medicinsk Centrum här i stan den 5:e juli. Jag håller tummarna för att få den hjälp jag behöver.

Nu är det dessutom inga lopp på ett bra tag och nu tar jag tillfälle i akt och vilar. Det kommer kanske inte uppdateras här så ofta och jag kanske tappar några läsare, men jag hoppas att ni på något sätt prenumererar på mina inlägg så ni ser när jag uppdaterar här näst.

Så länge får ni läsa på min andra blogg:

dessismat.blogspot.com

Välkommen dit! :)

KM i Mjölby

Igår avgjordes KM 2011 på Vifolkavallen i Mjölby. Många Akele-löpare var där och även några från andra klubbar.



Fredrik startade i sista heatet så vi hann få mycket inspiration och löparlust av att titta på de andra heaten. Coach-Jonas sprang i första heatet och dominerade totalt och vann alltihop på 16:09. Grattis Jonas!





Fredrik började stabilt med att placera sig i täten och höll sig där varv efter varv. Han såg väldigt stark ut och jag var så stolt :) På sista varvet drog han ifrån och det blev en spurtduell mellan honom och en annan kille. Det blev en snörplig målgång då den killen stannade på fel mållinje och Fredrik kunde då springa in och vinna. Tiden blev 19:43! :)

Hardcore blåsa

Det här är nog den största blåsan jag haft.



Den highfive:ar vi på va?! :D

Uppdat: Det är verkligen helt sjukt vad lite barfotalöpning kan ställa till med. Upptäckte under dagen att jag har en lika stor blåsa på andra stortån också. Kolla bild här. (obs! ej för känsliga)

Från gräsplätt till gräsplätt

Efter att inte ha kunnat springa på 3-4 dagar var jag riktigt sugen idag! Ren barfotalöpning brukar skona benhinnorna ganska bra, så jag skippade skorna och fick med mig Fredrik ut på en runda. Han hade redan sprungit 14 km innan frukost med Akele, men det gick bra för honom ändå :)

Vi sprang på fin och halvfin asfalt hela vägen. Det var riktigt härligt! Vädret var kanon, soligt, lagom varmt och blåsigt så jag inte blev allt för varm. Efter ungefär halva distansen började undersidan av fötterna ömma. Främst främre trampdyna precis innan stortån. På högerfoten har jag haft en stor blåsa som jag tagit hål på och där sved det på ganska bra. Vi stannade till en stund och drack lite vatten medan vi tittade till våra fötter. Resten av biten fick jag springa i gräs så gott jag kunde. Hoppade från gräsplätt till gräsplätt sista kilometern.

Annars kändes barfotalöpningen väldigt avslappnad och okomplicerad. Jag njöt fastän fotsulorna sved och tempot fick sänkas något. Pulsen var ovanligt låg för tempot och jag upplevde löpningen som lättare än på länge. Vi sprang 5,69 km på 39 min med en medelpuls på 167 slag (78% av max).







Min stortå såg helt mosad ut när jag kom hem. Lätt värt! :)

Det gick sådär...

Mitt första intryck av Merrell Pace Glove kom aldrig till sin rätt idag. Mina benhinnor mår inte alls bra trots flera dagars vila så min löparupplevelse idag var rent ut sagt skit.

Just nu tränar jag sånt här istället och funderar på om jag inte ska ställa upp i Karlstad stadslopp ändå. Det har varit inplanerat i loppkalendern sedan länge, men jag har tvekat på senare tid. Det är ju annars ett bra lopp eftersom det är både för löpare och inlinesåkare, så Fredrik kan ju springa medan jag åker inlines.