I somras sprang jag Bysjöloppet i Åtvidaberg. 5 km terräng och jag orkade 1,5-2 km innan jag fick total soppatorsk. Jag hade fått gå i varenda uppförsbacke och sprungit på vilja. Benen kändes som bly redan efter 200 m. Sen gick jag 2 km och sprang den sista på enbart vilja. Det var mitt sämsta lopp någonsin. Kom i mål på min näst sämsta tid på 5 km. Sedan dess har jag tragglat med fettdriften, försökt springa utan kolhydrater men misslyckats gång på gång. Jag lyckades aldrig komma över tröskeln.
De senaste veckorna har jag inte ätit mer kolhydrater men ökat på proteinet, markant. Jag går ner i vikt och jag har massor av energi.
Igår sprang jag på löpband. För första gången utan kolhydrater i kosten dog jag inte på direkten. Jag var inte ens i närheten av någon vägg! Jag tog till och med personligt rekord på 5 km! Mitt PB var förut 30:01 min och idag är det 27:58!
Visst är det skillnad att springa på löpband och inomhus, men jag hade 1% lutning och bristen på vind gjorde att jag svettades brutalt. Det kan också vara jobbigare mentalt att springa på ett löpband. Man kommer ju ingenvart och miljön är inte det minsta omväxlande. Så på ett sätt tror jag det jämnar ut sig.
Jag är sjukt glad över mitt nya rekord och att jag orkade ta i så hårt fastän jag inte äter kolhydrater.
Det är en stor seger för mig.
Med det önskar jag er läsare en riktigt god jul!
Grattis! Supernajs!
SvaraRaderaHar fortfarande inte provat löpband än!
..Själv har jag ramlat dit rejält med kolhydraterna iom. alla julgotter.. Säkerligen mycket mindre än gemene man men ändå... Blir att ta nya tag efter nyår!